Omedelbar visselblåsare-efterlevnad för europeiska företag. GDPR-anpassad och anonym rapporteringsportal.
Måtten som verkligen visar om din visselblåsarkanal fungerar — nyttjandegrad, tidsenlig hantering av tidsfrister, lösningsgrad och spårning av repressalier — och hur ofta de bör rapporteras till ledningen.
En praktisk genomgång av vem som enligt direktiv (EU) 2019/1937 är juridiskt skyldig att ha en intern visselblåsarkanal – gränsen på 50 anställda, skyldigheter för offentlig sektor, reglerade branscher och undantaget som tillåter koncerner att dela kanal.
Det finns ingen enskild lagstadgad lagringstid för en anmälan — den praktiska bevarandekalendern efter ärendets utfall, vad som ska raderas när tidsfristen löper ut, och de misstag som undergräver en revision.
Varför de flesta rapporteringskanaler förblir tomma även efter lanseringen — och de konkreta ledarskapsvanorna, uppföljningsrutinerna och mätetalen som förvandlar ett efterlevnadskrav till en arbetsplats där människor faktiskt säger ifrån.
En DPIA är inte valfri för en visselblåsarkanal — artikel 35 i GDPR kräver det när behandlingen sannolikt innebär hög risk. De sju stegen, det vanligaste sättet den blir ohållbar, och när den bör göras om.
GDPR hindrar dig inte från att utreda en rapport — den anger hur. Rättslig grund, den anklagades rättigheter vs. rapportörens sekretess, lagringstider och när en DPIA krävs.
EU-direktivet fastställer en gemensam lägstanivå, men tyska HinSchG, franska Loi Waserman, spanska Ley 2/2023 och portugisiska Lei 93/2021 skiljer sig avsevärt åt vad gäller tidsfrister, tröskelvärden och böter. En jämförelse för compliance-team i flera länder.
En praktisk genomgång av direktiv (EU) 2019/1937: vem som måste följa det, de lagstadgade tidsfristerna på 7 dagar och 3 månader, kraven på rapporteringskanalen och sanktionerna vid bristande efterlevnad.